...Dagar blir det när klockan nu passerat midnatt.
Lämnar Waterloo någon gång under lördag förmiddag för avresa till Toronto där det blir ett sista farväl till staden och lite folk, samt möta upp Jakob för att sedan åka vidare till New York.
Examperioden är i sitt slutskede, det har gått okej, men jag gillar vårt svenska system lite mer, även om det kan vara bra att samla credits under terminens gång.
Lite härligt reflekterande angående skillnader och likheter har också skett med folk från international office och andra utbytesstudenter som varit i Sverige.
Slutsatsen har blivit att vi har det jävligt bra hemmavid. Här på Laurier är Växjö är väldigt högt rankat när det gäller de som varit mest nöjda med sin utbytesstudentsvistelse.
Men det är nog också lite utav en smaksak och vad man förväntar sig innan vistelsen.
De flesta beger sig iväg under denna vecka. Vissa stannar visserligen åtta månader, men merparten har en fyra månaders vistelse. Denna kväll blev en inofficell avslutningsmiddag, passande nog på Mongolian Grill (där vi hade vår första gemensamma middag här i Waterloo). 25-30 pers slöt upp. Stämningen här har helt klart förändrats från totalt sprudlande till mera lågmäld och rätt deprimerande. Själv känner jag mig inte alls särskilt moloken, utan försöker konstatera att jag åker härifrån med väldigt trevliga minnen och upplevelser i bagaget.
Vad är mest påtagligt så här i slutet?
Känslan av att känna sig begränsad har inte direkt varit tilltalande under ens första 26 år, det är kanske därför man flyttat runt över dussinet gånger. Och är det något jag ändå anammat än mer här så är det just det faktum att fortsätta se nya vägar, ta tillvara och se möjligheterna än mer- att undvika att uttrycka sig med ordet aldrig. Lite härligt klischéaktigt, men oerhört funktionellt.
Väntar med spänning på kommande sommar.
Ett sista ryck väntar i veckan, sen blir det välbehövliga fyra veckors ledighet. New York och hem till Sverige igen, ja jävlar. Det ser jag framemot som fasen.
Over and out.
/Rob
måndag 15 december 2008
onsdag 3 december 2008
LIFE
Lite updates från senaste veckan, där fokus ligger på att plugga inför alla de exams man har nu i december. Sista föreläsningarna och seminarierna är avklarade. Kvar återstår att samla ihop fokus och prestera bra resultat på tentorna.
Det är en hel del saker som sker så här i slutet. Igår var det avslutning med LIFE - Lauriers internationella studentförening. En välbehövlig paus i pluggandet. Det här blev ett ypperligt tillfälle- om än något sentimentalt, att mingla runt i ett sobert tillstånd, minnas och tacka alla för en trevlig tid tillsammans. Vi fick även möjligheten att skriva några rader om varandra, som minne och tack. Mest förvånad blev en tysk som kom och sa; "- Hey Robert! You wrote in German, how crazy." Kom på mig själv med att den skoltyska man läst för 13 år sen ändå gjort ett avtryck haha.
Det smeds även lite trevligt sista-häng-planer. Jag kommer inte sakna varenda person som varit här, däremot hade detta givetvis inte varit detsamma utan alla människor.
När den formella LIFE-tillställningen var över drog vi informellt till en av skolpubarna för några kalla.
Jag måste säga att det bemötande vi fått här från alla volontärer har varit helt superbt. Det vill och ska jag försöka betala tillbaka i Växjö.
Förhoppningsvis kan man återgå att fokusera till studierna och därefter- när det nu blir, låta intrycken landa.
På återskrivande.
/Rob
Det är en hel del saker som sker så här i slutet. Igår var det avslutning med LIFE - Lauriers internationella studentförening. En välbehövlig paus i pluggandet. Det här blev ett ypperligt tillfälle- om än något sentimentalt, att mingla runt i ett sobert tillstånd, minnas och tacka alla för en trevlig tid tillsammans. Vi fick även möjligheten att skriva några rader om varandra, som minne och tack. Mest förvånad blev en tysk som kom och sa; "- Hey Robert! You wrote in German, how crazy." Kom på mig själv med att den skoltyska man läst för 13 år sen ändå gjort ett avtryck haha.
Det smeds även lite trevligt sista-häng-planer. Jag kommer inte sakna varenda person som varit här, däremot hade detta givetvis inte varit detsamma utan alla människor.
När den formella LIFE-tillställningen var över drog vi informellt till en av skolpubarna för några kalla.
Jag måste säga att det bemötande vi fått här från alla volontärer har varit helt superbt. Det vill och ska jag försöka betala tillbaka i Växjö.
Förhoppningsvis kan man återgå att fokusera till studierna och därefter- när det nu blir, låta intrycken landa.
På återskrivande.
/Rob
måndag 24 november 2008
Kompensationsskriva?
Nej, men kort och gott konstatera att måndagen innebar en månad kvar till julafton. En månad känns som ingenting och när dessa dagar har gått är Waterloo passé. Julfirande i New York tillsammans med Jakob och Erik.
Den här veckan är den sista med lektioner och tutorials. Äckligt skönt, även om en rätt hård tentaperiod väntar, men nu kan man strukturera upp dagarna precis hur man vill. Plugg, träning och kanske något berusningstillfälle.
Får till och från fortfarande overklighetskänslor över att jag faktiskt är här. Ännu mer ogreppbart blir det när man inser att sommaren var för ett bra tag sen, när den i ens minne ger skenet av att ha haft sitt slut för någon vecka sedan.
Får till och från fortfarande overklighetskänslor över att jag faktiskt är här. Ännu mer ogreppbart blir det när man inser att sommaren var för ett bra tag sen, när den i ens minne ger skenet av att ha haft sitt slut för någon vecka sedan.
En relativt lugn helg. Ost och vinafton under lördagen. Taxi hem nån kilometer pga att det var svinkallt ute. Söndagen flöt bara på, där Jakob och hans roadtrip crew passade på att stanna i Waterloo en sväng för en kopp te/kaffe. Det var minsann riktigt trevligt.
Kan även konstatera att man haft några bra lärare, samt en direkt svindålig. Kvalitén har överlag varit stabil, kanske inte på samtliga tutorials, men hur som helst har det varit nyttigt. Nyttigheterna denna vecka blir för övrigt papersskrivande. Tentaplugget bör sättas igång i helgen.
Jag avslutar med några bilder och hoppas att ni har det prima var ni än befinner er.
Det är i denna kåk, 98 Albert Street som jag huserar i
Albert Street - Tydligen på väg hem från skolan
Visst börjar man bli gammal, men nej, det är inte här jag går
Och här har vi han, Fikamannen
(Ja Mario, han fick en extra kram från dig)
fredag 21 november 2008
En evighet senare
Eller i alla fall sex veckor. Ni får ursäkta så hemskt mycket, har haft det lagomt hektiskt ett tag samt det faktum att jag varit förbannat slö. Ändring sker i alla fall nu.
Summering fr om 10 oktober 2008- förutom att ha gått från +20 till -10?
Fick Sverigebesök under aderton dagar i oktober. Det blev en riktigt härlig bussresa till New York där vi fick fem dagar att njuta utav staden. Bussresan i sig gick bra mycket smidigare än förväntat. Det blev väl lite för mycket dålig-b-thriller-känsla vid gränskontrollen på väg dit. Klockan var strax efter två på natten, regnet vräkte ner och där stod man och skulle förhöras vad angående de avsikter man hade för att vilja komma in i USA. Nåväl, det gick ändå hyfsat snabbt. Är man månne en av de första turisterna i NY som lyckas undvika att besöka ett endaste museum? Vetskapen om att man skall dit en gång till i december låg kanske bakom det en del, för så ointresserad av diverse antikviteter, konst etc är jag icket. Dagarna spenderades i alla fall med att strosa runt, turista, shoppa och bara peppra i sig överväldigande intryck från staden. Det som inte skall missas är Empire State Buliding. Upplev det gärna nattetid, det gav en otroligt vacker och mäktig vy cirka 300 meter upp i luften.
Toronto har gjorts nån gång till och ens intryck av den staden blir inte sämre. Till skillnad från vissa andra är jag ett fan av lite pompösare skyskapor, att den sen ligger vackert beläget vid lake Ontario gör saken inte mycket sämre. Gillar den skarpt. Efte NYvistelsen känns den inte alls särskilt stor, utan väldigt lagomt bra. Kan nog likna den vid ett NY i miniatyr. Sköna hak, trevlig atmosfär med folk som i tid och otid frågar om man behöver hjälp. Lite skillnad mot New York som kan ha gett en de mest otrevliga bemötandet i affärer nånsin. Nu var det väl inte så överallt, men i bra många butiker kändes det mest som att man ville casha in från köparna.
Waterloo och boendet? Att vakna upp till ljudet av ätande ekorrar utanför fönstret var man inte direkt van vid innan. Sen skall jag definitivt inte skaffa sex kids i framtiden, framför allt inte om någon får för sig att prata kinesiska. Det har lyckats bli stopp i båda toaletterna samtidigt (med innehåll) och det blev världens jävla kaos haha.
Staden i sig? Hit lär jag med största sannolikhet inte återvända under min livstid. Kanadas mest expansiva region måste bero på den högteknologi som finns här, för i övrigt känns det mera som ett slags småstadshillbillysamhälle. Parken som finns ett stenkast ifrån vårt hus är dock väldigt nice. Har träffat två svenskar som studerar vid stadens andra universitet och de är av ungefär samma uppfattning. Konstig atmosfär, konstigt folk. Nu ska jag inte spä på det här mer, för att konstatera kort; - jag har och har haft det bra här. Men som sig bör har man fått tid för reflektioner och perspektiv och det känns ändå skönt att veta att man trots allt är svensk. Vill definitivt inte påstå att jag saknar Växjö eller Sverige särskilt mycket i sig, utan det handlar mer om att kunna ha sin bas, där man vet hur saker är och fungerar, för att sedan utgå ifrån denna och fylla och lysa tillvaron med vad än man nu tar sig an.
Slöheten har tyvärr drabbat studierna en del, men även saker som att inte hålla sig igång fysiskt börjar märkas. Var tvungen att göra en deal med en roomie. För ens eget bästa blir de fyra sista veckorna här hardcorestudier samt tränande, annars kommer jag gå i fördrävet.
Kyla!? Ja visst är det så. Inte svinkallt, men nu- visserligen är det natt, kryper termometern ner till tio minusgrader och under de senaste dagarna har den legat på 2-7 minus. På det har vi cirka två decimeter snö. Ja jag är van, men det betyder inte att jag gillar det haha. Nedräkning för nästa sommar har börjat, bara 6,5 månader kvar.
Skall försöka att inte gå händelserna allt för mycket i förväg. Cirka en månad till jul. Försöker få till lite julstämning och det börjar så sakteliga lyckas (tack dollarstore). På schemat står det annars studier som sagt, men avslutning här blir trevlig med landskampf i hockey. Sverige - Kanada och dagen efter bär det av till NY för julefirande.
Annars har jag även lyckats se åtta biofilmer på dessa veckor. Det gör jag ju knappt på tre år hemma i Sverige haha.
- Max Payne - Mark Wahlberg gör det bra
- The Duchess - brittisk drama
- Rocknrolla - brittisk gangsterfil, underbar
- Changeline - Malkovich och Jolie, seg och långs som fan.
- James Bond - Quantom of Solace, jag blev besviken, den förra var klasser bättre
- Burn After Reading - Bröderna Cohen gör det igen, SE!
+ Två filmer som sågs i New York, vilka kommer jag tyvärr inte ihåg titlarna på -suck-
Dags för sömn och morgondagens måsten med tränande och studier. Därefter väntar ett välbehövligt vinhäng.
På återskrivande
WLU (i lila och gult) vs Guelph. Vinst för WLU med 5-0
Roomie Nieke und snö
Jakob Klasander välsingar oss med ett besök här i Waterloo
Waterloo und vinter 21 november 2008
Summering fr om 10 oktober 2008- förutom att ha gått från +20 till -10?
Fick Sverigebesök under aderton dagar i oktober. Det blev en riktigt härlig bussresa till New York där vi fick fem dagar att njuta utav staden. Bussresan i sig gick bra mycket smidigare än förväntat. Det blev väl lite för mycket dålig-b-thriller-känsla vid gränskontrollen på väg dit. Klockan var strax efter två på natten, regnet vräkte ner och där stod man och skulle förhöras vad angående de avsikter man hade för att vilja komma in i USA. Nåväl, det gick ändå hyfsat snabbt. Är man månne en av de första turisterna i NY som lyckas undvika att besöka ett endaste museum? Vetskapen om att man skall dit en gång till i december låg kanske bakom det en del, för så ointresserad av diverse antikviteter, konst etc är jag icket. Dagarna spenderades i alla fall med att strosa runt, turista, shoppa och bara peppra i sig överväldigande intryck från staden. Det som inte skall missas är Empire State Buliding. Upplev det gärna nattetid, det gav en otroligt vacker och mäktig vy cirka 300 meter upp i luften.
Toronto har gjorts nån gång till och ens intryck av den staden blir inte sämre. Till skillnad från vissa andra är jag ett fan av lite pompösare skyskapor, att den sen ligger vackert beläget vid lake Ontario gör saken inte mycket sämre. Gillar den skarpt. Efte NYvistelsen känns den inte alls särskilt stor, utan väldigt lagomt bra. Kan nog likna den vid ett NY i miniatyr. Sköna hak, trevlig atmosfär med folk som i tid och otid frågar om man behöver hjälp. Lite skillnad mot New York som kan ha gett en de mest otrevliga bemötandet i affärer nånsin. Nu var det väl inte så överallt, men i bra många butiker kändes det mest som att man ville casha in från köparna.
Waterloo och boendet? Att vakna upp till ljudet av ätande ekorrar utanför fönstret var man inte direkt van vid innan. Sen skall jag definitivt inte skaffa sex kids i framtiden, framför allt inte om någon får för sig att prata kinesiska. Det har lyckats bli stopp i båda toaletterna samtidigt (med innehåll) och det blev världens jävla kaos haha.
Staden i sig? Hit lär jag med största sannolikhet inte återvända under min livstid. Kanadas mest expansiva region måste bero på den högteknologi som finns här, för i övrigt känns det mera som ett slags småstadshillbillysamhälle. Parken som finns ett stenkast ifrån vårt hus är dock väldigt nice. Har träffat två svenskar som studerar vid stadens andra universitet och de är av ungefär samma uppfattning. Konstig atmosfär, konstigt folk. Nu ska jag inte spä på det här mer, för att konstatera kort; - jag har och har haft det bra här. Men som sig bör har man fått tid för reflektioner och perspektiv och det känns ändå skönt att veta att man trots allt är svensk. Vill definitivt inte påstå att jag saknar Växjö eller Sverige särskilt mycket i sig, utan det handlar mer om att kunna ha sin bas, där man vet hur saker är och fungerar, för att sedan utgå ifrån denna och fylla och lysa tillvaron med vad än man nu tar sig an.
Slöheten har tyvärr drabbat studierna en del, men även saker som att inte hålla sig igång fysiskt börjar märkas. Var tvungen att göra en deal med en roomie. För ens eget bästa blir de fyra sista veckorna här hardcorestudier samt tränande, annars kommer jag gå i fördrävet.
Kyla!? Ja visst är det så. Inte svinkallt, men nu- visserligen är det natt, kryper termometern ner till tio minusgrader och under de senaste dagarna har den legat på 2-7 minus. På det har vi cirka två decimeter snö. Ja jag är van, men det betyder inte att jag gillar det haha. Nedräkning för nästa sommar har börjat, bara 6,5 månader kvar.
Skall försöka att inte gå händelserna allt för mycket i förväg. Cirka en månad till jul. Försöker få till lite julstämning och det börjar så sakteliga lyckas (tack dollarstore). På schemat står det annars studier som sagt, men avslutning här blir trevlig med landskampf i hockey. Sverige - Kanada och dagen efter bär det av till NY för julefirande.
Annars har jag även lyckats se åtta biofilmer på dessa veckor. Det gör jag ju knappt på tre år hemma i Sverige haha.
- Max Payne - Mark Wahlberg gör det bra
- The Duchess - brittisk drama
- Rocknrolla - brittisk gangsterfil, underbar
- Changeline - Malkovich och Jolie, seg och långs som fan.
- James Bond - Quantom of Solace, jag blev besviken, den förra var klasser bättre
- Burn After Reading - Bröderna Cohen gör det igen, SE!
+ Två filmer som sågs i New York, vilka kommer jag tyvärr inte ihåg titlarna på -suck-
Dags för sömn och morgondagens måsten med tränande och studier. Därefter väntar ett välbehövligt vinhäng.
På återskrivande
WLU (i lila och gult) vs Guelph. Vinst för WLU med 5-0
Roomie Nieke und snö
Jakob Klasander välsingar oss med ett besök här i Waterloo
Waterloo und vinter 21 november 2008
torsdag 9 oktober 2008
En afton
Av manlighet.
Just nu förstår jag inte alls tjusningen med hösten utan har en konstant längtan efter sommaren.
Hur som helst. 10 snubbar slöt upp för chicken wings och några pitchers med bärs på ett trevligt utställe här i Waterloo. Stället visade en ruskigt bra match mellan Detroit -Toronto (svenskare möte kan det nog inte bli med tanke på de senate åren, dessutom satt ett flertal snubbar med 13 Sundintröjor), Toronto vann med 3-2. Samtidigt som vi såg matchen spelade vårt uthak Blue Swedes gamla dänga Hooked On a feeling och jag har ta mig fan aldrig känt mig mer svensk än så.
Det är aningens konfunderandes patetiskt, men man inser att patrioten inom en växer rätt mustigt när man befinner sig i främmande land och sen får möjligheten att besluda sig lite med svensk nationalism haha.
Efter vårt äckligt trevliga grabbhäng drog vi vidare, hamnade på en trevlig fest och drog sen vidare ett hak som visade sig vara ett salsaställe med en medelålder på strax under 30. Jag är väl egentligen inte den som skakar röv i första hand. Jens vad har inte du lärt dig under tiden i Mexico? Stället var faktiskt ändå så pass soft att det inte var svårt att ryckas med i allt och jag får nog tacka mina gener (far) för att jag har någon slags taktkänsla (även fast det inte är punk haha).
Hoppas bara inte folk är så jävla dumma och ber om en repris hemma i Sverige, då åker ni på däng, jag gör aldrig om det haha.
Ser annars som sagt framemot några dagar i New York kommande vecka. Det kommer bli ett väldigt härligt femdagarsbreak även fast det blir över 24h med buss ToR.
Ett av projekten blir att hitta ett par riktigt schyssta skor. Hittar jag det inte i NY kommer jag aldrig hitta det jag letar efter.
På tal om sulor. Mario, du har väl hört Battery Check - Millencolin?
Det blir din och min salsalåt i vår.
Just nu förstår jag inte alls tjusningen med hösten utan har en konstant längtan efter sommaren.
Hur som helst. 10 snubbar slöt upp för chicken wings och några pitchers med bärs på ett trevligt utställe här i Waterloo. Stället visade en ruskigt bra match mellan Detroit -Toronto (svenskare möte kan det nog inte bli med tanke på de senate åren, dessutom satt ett flertal snubbar med 13 Sundintröjor), Toronto vann med 3-2. Samtidigt som vi såg matchen spelade vårt uthak Blue Swedes gamla dänga Hooked On a feeling och jag har ta mig fan aldrig känt mig mer svensk än så.
Det är aningens konfunderandes patetiskt, men man inser att patrioten inom en växer rätt mustigt när man befinner sig i främmande land och sen får möjligheten att besluda sig lite med svensk nationalism haha.
Efter vårt äckligt trevliga grabbhäng drog vi vidare, hamnade på en trevlig fest och drog sen vidare ett hak som visade sig vara ett salsaställe med en medelålder på strax under 30. Jag är väl egentligen inte den som skakar röv i första hand. Jens vad har inte du lärt dig under tiden i Mexico? Stället var faktiskt ändå så pass soft att det inte var svårt att ryckas med i allt och jag får nog tacka mina gener (far) för att jag har någon slags taktkänsla (även fast det inte är punk haha).
Hoppas bara inte folk är så jävla dumma och ber om en repris hemma i Sverige, då åker ni på däng, jag gör aldrig om det haha.
Ser annars som sagt framemot några dagar i New York kommande vecka. Det kommer bli ett väldigt härligt femdagarsbreak även fast det blir över 24h med buss ToR.
Ett av projekten blir att hitta ett par riktigt schyssta skor. Hittar jag det inte i NY kommer jag aldrig hitta det jag letar efter.
På tal om sulor. Mario, du har väl hört Battery Check - Millencolin?
Det blir din och min salsalåt i vår.
måndag 6 oktober 2008
Crash! Boom! Bang!
Man skulle likt Roxette skulle kunna säga att senaste veckan varit som denna låt.
Fick upp studietempot avsevärt och som varade ända tills fredagen. Sedan kom vår husfest och efter det har ingenting varit sig likt.
Franskroomien Samuel fyllde 21 och det firade vi med brakfest hos oss. Vårt 9 rums crib blev värd för runt 50 gäster. Fem av oss som bor här laddade upp och delade på 2 liter vodka, 20 öl, en kvarting jäger, en vinare samt några cider. Folk dök upp i perfekt festtid mycket stilit klädda dagen/kvällen till ära. Det började lugnt och behagligt, men sen eskalerade saker till förmodligen den mest promillestinna festen någonsin.
Folk hängde ut från fönster från övervåningen och hade utan problem kunnat ramla och landa på skallen. Folk spydde i papperskorgar, rev sönder kläder, men framför allt så dansade och röjde folk konstant. Det höll på i nästan sju timmar.
Under tiden, jag vet inte när, hade jag fått för mig att brottas lite utomhus. Så det blev överfallsbrottning och sen världens jävla smäll rakt i asfalten. Tog emot, med ansiktet. Resultatet blev lättare skrapsår på näsa, haka, över/underläpp samt att de och kinderna var/är rejält uppsvällda. Tänderna fick sig en bra törn, har blivit något bättre efter några dagar, men blir det inte en större förbättring i slutet av veckan väntar tandläkaren.
Försatte mig i frivillig husarrest i tre dagar, men inser att jag måste gå ut imorgon. Lektioner väntar, dock är jag inte särskilt peppad på att visa mig ute bland folk med tanke på att jag vill dölja skiten med plåster. Ser ut som en treåring, på grund av att man betett sig som en treåring.
Vill inte påstå att jag är särskilt nöjd över det här och inser att det är en påpasslig varningssignal för framtiden. Man har det förbannat kul, men samtidigt är det verkligen inrutat, än mer än i Växjö skulle jag vilja påstå. På dagarna händer det egentligen inte speciellt mycket. Förutom att varje sekund som man kommer åt och är fri innehåller någon form av (socialisering) alkohol. Varje vecka är det någon som tycks fylla år och det skall så klart firas med en brakfest.
New York bär det av till under nästa vecka och då kommer säkert lite intressantare reflektioner än så här.
Paperskrivande väntar, men ni får några bilder från festen samt ett resultat av smällen.
Cyrille och födelsedagsbarnet Samuel
Arjan och Beatriz
Några av mina roomies. Nieke, Samuel och Sonia
Fest
Efter smällen. Uppsvällda kinder etc.
Fick upp studietempot avsevärt och som varade ända tills fredagen. Sedan kom vår husfest och efter det har ingenting varit sig likt.
Franskroomien Samuel fyllde 21 och det firade vi med brakfest hos oss. Vårt 9 rums crib blev värd för runt 50 gäster. Fem av oss som bor här laddade upp och delade på 2 liter vodka, 20 öl, en kvarting jäger, en vinare samt några cider. Folk dök upp i perfekt festtid mycket stilit klädda dagen/kvällen till ära. Det började lugnt och behagligt, men sen eskalerade saker till förmodligen den mest promillestinna festen någonsin.
Folk hängde ut från fönster från övervåningen och hade utan problem kunnat ramla och landa på skallen. Folk spydde i papperskorgar, rev sönder kläder, men framför allt så dansade och röjde folk konstant. Det höll på i nästan sju timmar.
Under tiden, jag vet inte när, hade jag fått för mig att brottas lite utomhus. Så det blev överfallsbrottning och sen världens jävla smäll rakt i asfalten. Tog emot, med ansiktet. Resultatet blev lättare skrapsår på näsa, haka, över/underläpp samt att de och kinderna var/är rejält uppsvällda. Tänderna fick sig en bra törn, har blivit något bättre efter några dagar, men blir det inte en större förbättring i slutet av veckan väntar tandläkaren.
Försatte mig i frivillig husarrest i tre dagar, men inser att jag måste gå ut imorgon. Lektioner väntar, dock är jag inte särskilt peppad på att visa mig ute bland folk med tanke på att jag vill dölja skiten med plåster. Ser ut som en treåring, på grund av att man betett sig som en treåring.
Vill inte påstå att jag är särskilt nöjd över det här och inser att det är en påpasslig varningssignal för framtiden. Man har det förbannat kul, men samtidigt är det verkligen inrutat, än mer än i Växjö skulle jag vilja påstå. På dagarna händer det egentligen inte speciellt mycket. Förutom att varje sekund som man kommer åt och är fri innehåller någon form av (socialisering) alkohol. Varje vecka är det någon som tycks fylla år och det skall så klart firas med en brakfest.
New York bär det av till under nästa vecka och då kommer säkert lite intressantare reflektioner än så här.
Paperskrivande väntar, men ni får några bilder från festen samt ett resultat av smällen.
Cyrille och födelsedagsbarnet Samuel
Arjan och Beatriz
Några av mina roomies. Nieke, Samuel och Sonia
Fest
Efter smällen. Uppsvällda kinder etc.
tisdag 30 september 2008
Höst
Har haft en längre period av allmän tillfredsställese och det kommer säkerligen fortsätta. Det härliga välbefinnandet får dock ta en kortare paus, för nu jagar jag enormt mycket tid. Tid som skall vara tillräcklig för att kunna slutföra ens måsten. Där dessa måsten i det här fallet avser en stor kaskad av papers, papers och åter papers. Sex stycken måste göras, där sista deadline för fyra av dem är nästa fredag, en med deadline imorgon (onsdag) samt den sista nästa tisdag. Tre mindre och tre större arbeten är det frågan om. Granskande, analyserande, reflekterande. 5-600 sidors läsning skall också ögnas igenom. Jag betvivlar det omöjliga, däremot sätter jag stora frågetecken kring hur arbetet med dessa papers skall struktureras för att nå slutgiltiga format.
Har precis tvångsskrivit ett mindre paper med litteraturläsning som bakgrund. Fem kvar och en attack på ytterligare ett skall strax ske. Därefter kommer lite sömn och sedan en ärketidig lektion imorgon.
När jag som bäst behöver fokus, flyger ens tankar iväg på föreläsningarna. En bakgrundskuliss av engelskt mumlande är det enda som uppfattas. En kopp kaffe för att hålla sig alert tas, för att sedermera göra sig påmind om att ens mage då och då tvärvänder just på grund av koffeinet. Haha, ja jag kan inte annat än att skratta åt hur otroligt bisarrt det känns.
En fest i fredags var hos en som bodde på tionde våningen och jag ogillar skarpt höjder. Balkongen hade i mina ögon ett alldeles för lågt räcke och jag är glad att jag var tillräckligt full för att inte besväras allt för mycket av det. Nu kommer känslan av att kasta sig ut och nej. Jag vill verkligen inte krascha hah. Jag vill bara hitta lite förbannad varmluft som kan pusha på en uppåt och som därmed kan förmå en att finna tillräckligt med energi för att nå dessa mål.
När jag tittade ut genom föreläsningsfönstret tidigare idag såg jag hur en slänt var fylld med löv. Det kändes så oerhört plötsligt. När kom den- hösten?
Jag har alltså för i helvete inte ens märkt att det är höst.
Har precis tvångsskrivit ett mindre paper med litteraturläsning som bakgrund. Fem kvar och en attack på ytterligare ett skall strax ske. Därefter kommer lite sömn och sedan en ärketidig lektion imorgon.
När jag som bäst behöver fokus, flyger ens tankar iväg på föreläsningarna. En bakgrundskuliss av engelskt mumlande är det enda som uppfattas. En kopp kaffe för att hålla sig alert tas, för att sedermera göra sig påmind om att ens mage då och då tvärvänder just på grund av koffeinet. Haha, ja jag kan inte annat än att skratta åt hur otroligt bisarrt det känns.
En fest i fredags var hos en som bodde på tionde våningen och jag ogillar skarpt höjder. Balkongen hade i mina ögon ett alldeles för lågt räcke och jag är glad att jag var tillräckligt full för att inte besväras allt för mycket av det. Nu kommer känslan av att kasta sig ut och nej. Jag vill verkligen inte krascha hah. Jag vill bara hitta lite förbannad varmluft som kan pusha på en uppåt och som därmed kan förmå en att finna tillräckligt med energi för att nå dessa mål.
När jag tittade ut genom föreläsningsfönstret tidigare idag såg jag hur en slänt var fylld med löv. Det kändes så oerhört plötsligt. När kom den- hösten?
Jag har alltså för i helvete inte ens märkt att det är höst.
fredag 26 september 2008
Cashflow
Något som varit extremt påtagligt särskilt de fyra första veckorna är det extrema flödet av pengar. Ska nog inte skylla ifrån mig allt för mycket- för jag har haft det jävligt kul med att bränna pengar på nada, men samtidigt är det lite dyrare här än hemma i Sverige.
Totalt har ca 21 000kr har spenderats. Av dessa skulle 1500kr kunnat sparats in. Det som kostat är främst boendet, mat, Torontotripp, öl och försäkringar.
Fortsätter jag så här har jag sprängt budgeten i slutet av november, men jag tror det ska gå att hålla det någorlunda lågt nu, det mesta är köpt. Bör kunna hålla mig hela vägen ut utan att ha det grått och tråkigt här, men visst är en hel del pengar som gått åt.
Totalt har ca 21 000kr har spenderats. Av dessa skulle 1500kr kunnat sparats in. Det som kostat är främst boendet, mat, Torontotripp, öl och försäkringar.
Fortsätter jag så här har jag sprängt budgeten i slutet av november, men jag tror det ska gå att hålla det någorlunda lågt nu, det mesta är köpt. Bör kunna hålla mig hela vägen ut utan att ha det grått och tråkigt här, men visst är en hel del pengar som gått åt.
tisdag 23 september 2008
Finland
Med tanke på att jag är halvfinsk kan jag inte undgå nyheten om en ny skolmassaker i Finland.
Alltså helvete, kalla kårar utan dess like.
Finns det verkligen inget annat sätt att uttrycka sitt missnöje på? Skall 9 personer (minst) behöva få sätta livet till varje gång någon är grymt besviken på utanförskap i samhället och skolan?
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_574407.svd
Tredje mest vapen per invånare, samt att Finlands vapenlagar gör det legalt för 15åringar att ha dessa om de är medlem i någon pistolklubb.
Så att detta händer just där, med detta fakta får därför tyvärr ses som föga överraskande, trots att det bara var knappt ett år sen det hände igen då den där jävla Auvinen gick lös.
Alltså helvete, kalla kårar utan dess like.
Finns det verkligen inget annat sätt att uttrycka sitt missnöje på? Skall 9 personer (minst) behöva få sätta livet till varje gång någon är grymt besviken på utanförskap i samhället och skolan?
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_574407.svd
Tredje mest vapen per invånare, samt att Finlands vapenlagar gör det legalt för 15åringar att ha dessa om de är medlem i någon pistolklubb.
Så att detta händer just där, med detta fakta får därför tyvärr ses som föga överraskande, trots att det bara var knappt ett år sen det hände igen då den där jävla Auvinen gick lös.
måndag 22 september 2008
Bättring
Helgen är över och det blev en mycket märklig sådan. Från att ha haft känslan nu-har-det-spårat-ut-riktigt-rejält, gick det till att faktiskt, med mycket enkla knep och framför allt hjälp, finna motivation och ork.
Hade mitt första middagssamtal under gårdagen med en av kanadensroomisarna jag knappt träffat- Kiean. Insåg ganska snabbt efter någon minut att vi hade mycket svårt att komma på något gemensamt att snacka om. Vi försökte prata om softa uteställen, men efter att i stort sett varje ställe reflekterats slutade min roomie med frasen; - They have very good chicken wings there. I don't like to cook man. Även fast vi inte har något direkt gemensamt, så är denna Kiean jävligt enkel och soft.
Studierna ja. Denna vecka har jag uppskattningsvis och lågt räknat, 170 sidor att läsa samt skriva ett stycke paper. 130 av sidorna skall helst vara lästa till onsdag morgon, jag har kommit halvvägs idag, gött. Vissa personer har dagar med kurser som breder ut sig från 9-22 och skall hinna läsa däremellan, jag är inte avundsjuk för fem öre haha.
Jens, när det gäller din Kitchenerförfrågan om bilder skall jag försöka ta med mig kameran nästa gång jag behöver handla hårdbröd, bör bli i veckan. Risken att folk lär titta jävligt suspekt mot en är stor.
Nu börjar även intrycken från sommaren sätta sig, sweet. Minns framför allt Peace and Love och imorse var det i synnerhet Kentkonserten som delvis bevittnades, men där det mest var häng och åts äckligt gott käk. 3 månader sen ganska exakt nu. Haha alltså tiden har verkligen rusat iväg. Idag är det ju även på dagen 4 veckor sen ankomst hit till Waterloo. Spärr.
Hade mitt första middagssamtal under gårdagen med en av kanadensroomisarna jag knappt träffat- Kiean. Insåg ganska snabbt efter någon minut att vi hade mycket svårt att komma på något gemensamt att snacka om. Vi försökte prata om softa uteställen, men efter att i stort sett varje ställe reflekterats slutade min roomie med frasen; - They have very good chicken wings there. I don't like to cook man. Även fast vi inte har något direkt gemensamt, så är denna Kiean jävligt enkel och soft.
Studierna ja. Denna vecka har jag uppskattningsvis och lågt räknat, 170 sidor att läsa samt skriva ett stycke paper. 130 av sidorna skall helst vara lästa till onsdag morgon, jag har kommit halvvägs idag, gött. Vissa personer har dagar med kurser som breder ut sig från 9-22 och skall hinna läsa däremellan, jag är inte avundsjuk för fem öre haha.
Jens, när det gäller din Kitchenerförfrågan om bilder skall jag försöka ta med mig kameran nästa gång jag behöver handla hårdbröd, bör bli i veckan. Risken att folk lär titta jävligt suspekt mot en är stor.
Nu börjar även intrycken från sommaren sätta sig, sweet. Minns framför allt Peace and Love och imorse var det i synnerhet Kentkonserten som delvis bevittnades, men där det mest var häng och åts äckligt gott käk. 3 månader sen ganska exakt nu. Haha alltså tiden har verkligen rusat iväg. Idag är det ju även på dagen 4 veckor sen ankomst hit till Waterloo. Spärr.
fredag 19 september 2008
Lite nytt
Första hyran har betalats när vår väldigt softa hyresvärd anlände i onsdags då han numer bor i Baltimore - Usa. Tog ut pengar, maxbeloppet 400 dollar och fick allt i 20 dollarssedlar. Varför? Jag vet ju att det både finns 100 och 50 dollarssedlar, men de vill tydligen bankerna ha som souvenirer?
Idag blev besöket till den tyska affären Fiedlers av i Kitchener för att köpa lite hårdvaluta.
Måste bara säga att Kitchener kan vara den sunkigaste och dräggigaste staden jag någonsin sett, t om värre än Södertälje. Det var "bums" (alagare) överallt. Gapandes, vinglandes, rapandes, och överjävligt sociala, framför allt på bussarna. En snubbe på bussen var helt jävla galen och började givetvis prata med mig och Samuel. Hög som en skygskrapa och han gav olustighetskänslor modell större. Det här är första gången jag känt att man mött någon som skulle kunna knivhugga en utan orsak.
Kitchener hette Berlin fram till 1936, några kopplingar kanske? Det var faktiskt jävligt skönt att återvända längs King Street North till gemytliga Waterloo.
Utöver det här måste jag dra i handbromsen rätt hårt och omgående för att komma back on track. Det känns som att jag glidit lite ur spår.
Lugn fredag, förhållandevis alkoholfri tror jag. Ska dra och vara lite social hos några som pimplar vin strax, men jag har tänkt att hålla mig lugn, för gårdagen blev galen, igen.
Imorgon är det "homecomingday" för tidigare studenter och grejer = ärkefestande. Alla skall bära lila, se fotboll (den amerikanska sorten) och börja dricka sjukt tidigt som idioter. Jag är verkligen peppad, inte!
Hyran á 480 dollar i 20 dollarssedlar
Hårdvalutan
Idag blev besöket till den tyska affären Fiedlers av i Kitchener för att köpa lite hårdvaluta.
Måste bara säga att Kitchener kan vara den sunkigaste och dräggigaste staden jag någonsin sett, t om värre än Södertälje. Det var "bums" (alagare) överallt. Gapandes, vinglandes, rapandes, och överjävligt sociala, framför allt på bussarna. En snubbe på bussen var helt jävla galen och började givetvis prata med mig och Samuel. Hög som en skygskrapa och han gav olustighetskänslor modell större. Det här är första gången jag känt att man mött någon som skulle kunna knivhugga en utan orsak.
Kitchener hette Berlin fram till 1936, några kopplingar kanske? Det var faktiskt jävligt skönt att återvända längs King Street North till gemytliga Waterloo.
Utöver det här måste jag dra i handbromsen rätt hårt och omgående för att komma back on track. Det känns som att jag glidit lite ur spår.
Lugn fredag, förhållandevis alkoholfri tror jag. Ska dra och vara lite social hos några som pimplar vin strax, men jag har tänkt att hålla mig lugn, för gårdagen blev galen, igen.
Imorgon är det "homecomingday" för tidigare studenter och grejer = ärkefestande. Alla skall bära lila, se fotboll (den amerikanska sorten) och börja dricka sjukt tidigt som idioter. Jag är verkligen peppad, inte!
Hyran á 480 dollar i 20 dollarssedlar
Hårdvalutan
onsdag 17 september 2008
Utmattad
Dags igen.
Är inte riktigt van vid det här tempot på studierna. Igår eftermiddag fick jag en uppgift att läsa 55 sidor, skriva en summering på det så läraren kunde se att jag förstått det jag läst och sedan lämna in det 8.30 idag. Så har det inte riktigt varit hemma i Sverige, om man nu inte talar om hemtentor...
Niagara har hunnits med att besöka. Det var trevligt, men vi stannade där sex timmar och så oerhört intressant är det inte att titta på ett vattenfall. Nåväl, fick även se den typiska Nordamerikanska kommersen som tillkommit pga vattenfallet. Money talks, visst.
Tillbaka till studerna så har jag nu även haft mina seminarier där vi givetvis får presentera oss. Imorse hade vi en sådan presentation och efter lektionen kom en Tysksvensk fram till mig. Snubben hade bott i Ängelholm som ung och kunde fortfarande några ord svenska. Hans namn var Sven med en bror som heter Bengt. Nej, jag skämtar inte. Anyway, denna Sven visste om en affär i närliggande Kitchener där de säljer hårdbröd (knäckebröd för de som inte fattar riktig svenska haha) och det är något jag saknat här. Det skall därmed fixas.
Har dessutom träffat på en kanadensisk politiker för motsvarigheten miljöpartiet som ville fiska röster. Men eftersom jag är utbytesstudent har jag ingen rösträtt. Hon frågade mig om intressent för miljön och jag nämnde som hastigast om Växjö som europas grönaste stad. Pang hon blev såld och ville ha kommunens webadress. Sagt och gjort.
Det där var promotion för en livstid från min sida gällande Växjö. Staty på Oxtorget tack!?
Det verkar hända rätt mycket här i området. Varje afton har något slags tema. Igår var vi på en jazzklubb och drack finöl. Det var härligt pretto. Nu behöver min själ dock ett besök på ett lite trashigare rock/pophak. Har inte riktigt funnit något sånt här än, sug.
Planer framöver? Förutom studierna lär det vankas en resa till Montreal. Men exakt när är lite oklart och dessutom måste det få plats i schemat. Visst, åka över helgen, men samtidigt kan man ha väldigt mycket i skolan.
En liten update från veckan som gått.
Lite mysig kvällsbonfire
Irländsk fest
Irländsk fest2.
Vattenfall jao
Dansken Jeppe som grymt nog hade med sig en dosa General Portion som satt sjukt fint.
Är inte riktigt van vid det här tempot på studierna. Igår eftermiddag fick jag en uppgift att läsa 55 sidor, skriva en summering på det så läraren kunde se att jag förstått det jag läst och sedan lämna in det 8.30 idag. Så har det inte riktigt varit hemma i Sverige, om man nu inte talar om hemtentor...
Niagara har hunnits med att besöka. Det var trevligt, men vi stannade där sex timmar och så oerhört intressant är det inte att titta på ett vattenfall. Nåväl, fick även se den typiska Nordamerikanska kommersen som tillkommit pga vattenfallet. Money talks, visst.
Tillbaka till studerna så har jag nu även haft mina seminarier där vi givetvis får presentera oss. Imorse hade vi en sådan presentation och efter lektionen kom en Tysksvensk fram till mig. Snubben hade bott i Ängelholm som ung och kunde fortfarande några ord svenska. Hans namn var Sven med en bror som heter Bengt. Nej, jag skämtar inte. Anyway, denna Sven visste om en affär i närliggande Kitchener där de säljer hårdbröd (knäckebröd för de som inte fattar riktig svenska haha) och det är något jag saknat här. Det skall därmed fixas.
Har dessutom träffat på en kanadensisk politiker för motsvarigheten miljöpartiet som ville fiska röster. Men eftersom jag är utbytesstudent har jag ingen rösträtt. Hon frågade mig om intressent för miljön och jag nämnde som hastigast om Växjö som europas grönaste stad. Pang hon blev såld och ville ha kommunens webadress. Sagt och gjort.
Det där var promotion för en livstid från min sida gällande Växjö. Staty på Oxtorget tack!?
Det verkar hända rätt mycket här i området. Varje afton har något slags tema. Igår var vi på en jazzklubb och drack finöl. Det var härligt pretto. Nu behöver min själ dock ett besök på ett lite trashigare rock/pophak. Har inte riktigt funnit något sånt här än, sug.
Planer framöver? Förutom studierna lär det vankas en resa till Montreal. Men exakt när är lite oklart och dessutom måste det få plats i schemat. Visst, åka över helgen, men samtidigt kan man ha väldigt mycket i skolan.
En liten update från veckan som gått.
Lite mysig kvällsbonfire
Irländsk fest
Irländsk fest2.
Vattenfall jao
Dansken Jeppe som grymt nog hade med sig en dosa General Portion som satt sjukt fint.
onsdag 10 september 2008
Schools in!
Men först och främst vill jag förtälja att vi hade en helt vriden, galen och sjukt jävla bra husfest i lördags. Folk beundrade vårt fallfärdiga ruckel till hus och dansade sen som idioter till kl 3 på natten. Inte heller någon farbror blå i sikte. Vis av ålder gick jag dock hem- dvs en trappa upp i huset och la mig strax efter tvåtiden. Vaknade upp och blev mäkta förvånad då jag såg att någon stoppat ner en flaska i min sko, samt att det hängde (utan krokar eller skit) två flaskor i två hörn. Någon jävel- det luktar lillbrorskomplex om en dansk och en norrman haha, har placerat dessa medans jag haft min fylle, förlåt, jag menar skönhetssömn.
Skolstart
Nu mellan måndag och onsdag har jag haft introduktion till mina fyra samtliga ämnen.
Det är tänkt att jag skall läsa följande:
- North American Studies
- Political Science
- Psychology
- Global studies- globalization
Nu försöker jag få bort den sistnämnda, då läraren själv valt att fokusera på Latinamerika, vilket inte står i kursplanen. Läraren har även tänkt att vi skall kunna i stort sett alla de 34 huvudstäderna i området. Visst kan det vara lärorikt med den inriktningen, men herregud, vad fan har jag för nytta av det i Sverige? Förmodligen de nada... Justja, jag glömde en sak. I denna kurs har läraren fått för sig att vi ska skriva veckopapers, samt ha två betygsgrundande papers. Det här betyder totalt FJORTON jävla papers som skall skrivas, bara i det här ämnet. Nej tack, helst inte va!?
Tar vi psykologin så har vi förmodligen en rätt vanlig lärare för ämnet- dvs, väldigt säregen. Denna säregenhet mynnar ut i att vår 66 årige proffessor vägrar använda sig av email, mobil eller overhead/powerpoint. Vi har fått snubbens hemnummer i fall vi vill han något. När jag efter lektionen hade en fråga om strukturen på kursen berättade han att han samlade på ordet hållbarhet på olika språk. Sagt och gjort var det bara för mig att skriva ner detta och förklara vad/om varenda stavelse betydde något speciellt, gaah...
Political science valde jag för att få en egen uppfattning hur det funkar over here och ha lite jämförelseperspektiv mot oss i Europa. Det är väldigt lätt att vara fördomsfull hemma i Svedala och med tanke på att det faktiskt skall ske två val, ja både Kanada och USA skall rösta om massa viktigheter, vill jag bilda mig en egen uppfattning om läget. Det här är dock inget jag tänkt att diskutera back in Sweden. Läraren verkar bra och vi är 280 pers som tar kursen.
North American Studies tog jag på rekomendation av några kanadensare. Verkar intressant då vi skall diskutera ideologi och värdeförhållanden mellan Kanada-USA-Mexiko.
Sammanfattningsvis ligger ämnena kanske inte exakt inom mina intresseområden, men WLU har egentligen inte särskilt mycket att erbjuda inom samhällsvetenskapliga ämnen. Dessutom har kurslitteratursletande och allt annat gorm varit rent ut sagt S P Ä R R. Denna dag var jag totalt tom och utan motivation då framför allt fjortonpaperskursen inte verkar gå att byta eftersom jag inte hittar ett fullgott alternativ.
Imorgon (torsdag) blir det irländsk fest, på lördag bär det av till Niagarafallen och ptja vad fan Jakob, jag kanske gör som den där tanten med tunnan haha. Testar bara för att liksom?
En sista grej bara innan det är klart för denna gång. Gissa vem/vilka som knackade på vår dörr vid 19-tiden idag? Jehovas? Gud? Tomten? Zlatan? Nej nej nej. Rätt svar är polisen. De frågade hur det stod till och gav oss sedan TRE broschyrer om hur man är en ansvarsfull granne och om stadens lagar. "Dear students..." Staden Waterloo vill tydligen sätta en kyrkspria över hela staden och berätta att man får jättehöga böter för diverse konstigheter som soffor på verandor. Vi har nu hängt ut en av broschyrerna utanför ytterdörren (som den var avsedd för) där det står att vi är ansvarsfulla grannar. Vill ni ha bildbevis fixar jag det imorgon.
Det här börjar bli surrealistiskt på riktigt.
lördag 6 september 2008
Lite irriterad
Ja, jag måste bara ifrågasätta varför i helvete den fest jag var på igår lyckades få polisbesök två gånger.
Första gången sa de helt enkelt att vi bara skulle ta det lugnt, men att vi samtidigt inte gjorde några större oväsen. Jaha, så vad fasen var dealen? Andra gången, 22.35, kom de med en varning om att är inte alla inne innan 23.00 så kommer den ansvarige för festen att åka på en straffavg på 300 dollar (1800kr)! Men fortfarande så gjorde vi inte särskilt höga väsen av oss.
Visst kan det vara bra att jobba med förebyggande syften, men ingen granne hade ju ens klagat!? Läste dessutom precis i Waterloo stads lagstadgar att om man uppträder allt för livligt när man går hem från krogen så kan de ge dig en jävla böter på, ja precis, 300 dollar, vilket gäller efter kl 23. Jag hoppas att det skall mycket till innan man åker på en sån, men efter gårdagens polisbesök verkar ingenting orimligt. Ikväll är det vår tur, slipper vi farbror röd och blå?
Första gången sa de helt enkelt att vi bara skulle ta det lugnt, men att vi samtidigt inte gjorde några större oväsen. Jaha, så vad fasen var dealen? Andra gången, 22.35, kom de med en varning om att är inte alla inne innan 23.00 så kommer den ansvarige för festen att åka på en straffavg på 300 dollar (1800kr)! Men fortfarande så gjorde vi inte särskilt höga väsen av oss.
Visst kan det vara bra att jobba med förebyggande syften, men ingen granne hade ju ens klagat!? Läste dessutom precis i Waterloo stads lagstadgar att om man uppträder allt för livligt när man går hem från krogen så kan de ge dig en jävla böter på, ja precis, 300 dollar, vilket gäller efter kl 23. Jag hoppas att det skall mycket till innan man åker på en sån, men efter gårdagens polisbesök verkar ingenting orimligt. Ikväll är det vår tur, slipper vi farbror röd och blå?
fredag 5 september 2008
En vecka har gått sen sist
Som varit sanslöst innehållsrik.
Toronto
Vi börjar där. Lördagen förra veckan hade några ingenstans att ta vägen, för de flesta skulle på någon kamp rakt ut i ingenstans. Det föll inte mig i smaken direkt. Sagt och gjort blev vi 4 pers som bokade ett hostel i Toronto över två nätter. Första dagen- lördag, gick vi runt hur mycket som helst. Vi hade fått en gratisguide i form av en av teamledarna från orienteringsveckan. Med en ryggsäck bärandes, 27-29gradig värme spatserade vi runt i dryga tre timmar innan vi hamnade på ett sjukt härligt hak där vi intog middag och några kalla öl. På natten blev det sen lite klubbande och vi var hemma runt fyrasnåret.
Dagen efter handlade mest om softande. Försöka hitta något intressant att shoppa, men samtliga var för slitna. Det närmsta köp!? jag kom var det här:
Sammafatta Toronto är enkelt. Det är en jävligt bra stad och skulle det finnas möjligheter att flytta dit hade jag inte bangat för fem öre. Perfekt puls, en lagom stor storstad som inte känns oöverkomlig på något sätt.
Resterande tid
Har mest handlat om att försöka komma igång med allt. Engelskan som det fanns grava bekymmer med under en bakisdag har nu satt sig bra. Har dessutom flyttat in i det hus vi skrev kontrakt på. Bor med 7 andra vilket kan bli ett test framöver, men hittils går det bra. Gårdagens middag med pasta och köttfärssås var på ett sätt fascinerande. Där satt jag som svensk tillsammans med en spanjor, en holländare, en fransos och en ryss. We are all united aight.
Det är fest varje dag och onsdagens BBQ blev lite för mycket för min del, men jag antar att det bara är att köra på hårt, för kurserna börjar nu på måndag och då får man se hur pass mycket fritid man får. Att man fått två veckors inskolning i den kanadensiska vardagen har gjort mycket. Det har skapats en inre ro över att, ja, det visserligen finns stora skillnader, men att de inte på något sätt är omöjliga att klara av. När det gäller skolböcker är det jävligt dyrt. En billig bok kostar minst 100 dollar (ca 600kr) och har man otur får man pröjsa 150 (900kr). Lyckades dock komma över 3 begagnade böcker för två kurser och det sänkte kostnaderna avsevärt.
Ikväll är det återigen fest, men före det ska jag bjuda några av mina roomies på lax, potatis med något extra tilltugg. Imorgon har vi inflyttningsfest och som det verkar nu kan 50-60 pers dyka upp. Jag undrar verkligen hur detta skall sluta...
BBQ i onsdags
Marie och jag på efterBBQ
Nieke och Sonia, två av mina roomies
Toronto
Vi börjar där. Lördagen förra veckan hade några ingenstans att ta vägen, för de flesta skulle på någon kamp rakt ut i ingenstans. Det föll inte mig i smaken direkt. Sagt och gjort blev vi 4 pers som bokade ett hostel i Toronto över två nätter. Första dagen- lördag, gick vi runt hur mycket som helst. Vi hade fått en gratisguide i form av en av teamledarna från orienteringsveckan. Med en ryggsäck bärandes, 27-29gradig värme spatserade vi runt i dryga tre timmar innan vi hamnade på ett sjukt härligt hak där vi intog middag och några kalla öl. På natten blev det sen lite klubbande och vi var hemma runt fyrasnåret.
Dagen efter handlade mest om softande. Försöka hitta något intressant att shoppa, men samtliga var för slitna. Det närmsta köp!? jag kom var det här:
Sammafatta Toronto är enkelt. Det är en jävligt bra stad och skulle det finnas möjligheter att flytta dit hade jag inte bangat för fem öre. Perfekt puls, en lagom stor storstad som inte känns oöverkomlig på något sätt.
Resterande tid
Har mest handlat om att försöka komma igång med allt. Engelskan som det fanns grava bekymmer med under en bakisdag har nu satt sig bra. Har dessutom flyttat in i det hus vi skrev kontrakt på. Bor med 7 andra vilket kan bli ett test framöver, men hittils går det bra. Gårdagens middag med pasta och köttfärssås var på ett sätt fascinerande. Där satt jag som svensk tillsammans med en spanjor, en holländare, en fransos och en ryss. We are all united aight.
Det är fest varje dag och onsdagens BBQ blev lite för mycket för min del, men jag antar att det bara är att köra på hårt, för kurserna börjar nu på måndag och då får man se hur pass mycket fritid man får. Att man fått två veckors inskolning i den kanadensiska vardagen har gjort mycket. Det har skapats en inre ro över att, ja, det visserligen finns stora skillnader, men att de inte på något sätt är omöjliga att klara av. När det gäller skolböcker är det jävligt dyrt. En billig bok kostar minst 100 dollar (ca 600kr) och har man otur får man pröjsa 150 (900kr). Lyckades dock komma över 3 begagnade böcker för två kurser och det sänkte kostnaderna avsevärt.
Ikväll är det återigen fest, men före det ska jag bjuda några av mina roomies på lax, potatis med något extra tilltugg. Imorgon har vi inflyttningsfest och som det verkar nu kan 50-60 pers dyka upp. Jag undrar verkligen hur detta skall sluta...
BBQ i onsdags
Marie och jag på efterBBQ
Nieke och Sonia, två av mina roomies
torsdag 28 augusti 2008
Godmorgon Sverige!
27/8 - forts
Siestan var välbehövlig. Därefter blev det en middag och vi var ett gäng på ca 40 pers som stormade in på The Mongolian Grill som var riktigt nice. Halva restaurangen stämde upp i kör och sjöng happy birthday dear Robert och personalen kom in med en sanslöst fet (stor samt kalloribomb nr1) desert som var jobbigt god. Efter middagen blev det utgång. Vi drog till ett sjunkt sunkit ställe som luktade källare och piss. Det fanns inget annat att göra än att beställa in 2 bärs och svepa och direkt efter även beställa in en tredje- 15 minuter senare var de slukade. Folk vällde in på stället och det är omöjligt att fatta med tanke på hur äckligt det var. Vi fortsatte i alla fall att dricka.
Det blev faktiskt inte sååå jävla sent, några fortsatte att festa vidare medan jag kände att sängen lockade rätt bra. Väl framme i residenset möttes jag av en av våra teamledare som håller i alla grejer. Under några dagar bor vi tillfälligt i ett korridorsboende och jag har bott med en pakistansk snubbe. Min teamledare tyckte jag var lite väl packad, tog min hand och ledde mig till ett annat rum på en annan våning för att jag inte skulle störa min roomies nattsömn. Och nej, vill direkt poäntera att jag inte var särskilt stökig eller gormig, bara sjukt full haha.
Kvällen blev hur som helst jävligt värd även fast det var weird att fira med så mycket folk man inte känner.
28/8
Upp ärketidigt och ner till mitt riktiga rum för att sen hasta vidare kl 8 för frukost. Fortfarande packad kändes allt lugnt, men under dagen kom den förbannade baksmällan med sjuklig huvudvärk.
Sen var det samling för diverse aktiviteter där en av teamledarna konstaterade:
- You got your first A Robert, in drinking!
Med tanke på gårdagen hade man kunnat tro att man gjort bort sig på något sätt, men icket. No worries, allt var svinlugnt.
Annars har dagen mest handlat om frustration. För något har fan hänt med ens språk. Pratar 10 gånger sämre engelska nu än när jag var i Brighton förra veckan. Varför? Det borde vara tvärtom? Får inte fram ord överhuvudtaget. Det känns som om tungan sväller och ut kommer bara haaaghh, urbb, böhhh osv.
Ångående ålder i det första inlägget är jag näst äldst här. En spanjor är året äldre och snittåldern ligger på 20,5-21. Inte så jävla Heman direkt.
Vad sker framöver? En massa fixande återstår- främst med kurser och boende. Just nu känner jag mig mest bara tom och rastlös- campuset är svinlitet, typ en tredjedel av det i Växjö och vi har knappt rört oss utanför. Vidare känns det lite drygt med att det försämrade språket skapar en massa barriärer. Löses knutarna upp blir saker fortsatt softa.
Helgen verkar bli lugn och det kan nog behövas efter att veckan varit riktigt intensiv.
Dags för sängen nu och ha det fortsatt bäst där hemma.
Cheers!
Siestan var välbehövlig. Därefter blev det en middag och vi var ett gäng på ca 40 pers som stormade in på The Mongolian Grill som var riktigt nice. Halva restaurangen stämde upp i kör och sjöng happy birthday dear Robert och personalen kom in med en sanslöst fet (stor samt kalloribomb nr1) desert som var jobbigt god. Efter middagen blev det utgång. Vi drog till ett sjunkt sunkit ställe som luktade källare och piss. Det fanns inget annat att göra än att beställa in 2 bärs och svepa och direkt efter även beställa in en tredje- 15 minuter senare var de slukade. Folk vällde in på stället och det är omöjligt att fatta med tanke på hur äckligt det var. Vi fortsatte i alla fall att dricka.
Det blev faktiskt inte sååå jävla sent, några fortsatte att festa vidare medan jag kände att sängen lockade rätt bra. Väl framme i residenset möttes jag av en av våra teamledare som håller i alla grejer. Under några dagar bor vi tillfälligt i ett korridorsboende och jag har bott med en pakistansk snubbe. Min teamledare tyckte jag var lite väl packad, tog min hand och ledde mig till ett annat rum på en annan våning för att jag inte skulle störa min roomies nattsömn. Och nej, vill direkt poäntera att jag inte var särskilt stökig eller gormig, bara sjukt full haha.
Kvällen blev hur som helst jävligt värd även fast det var weird att fira med så mycket folk man inte känner.
28/8
Upp ärketidigt och ner till mitt riktiga rum för att sen hasta vidare kl 8 för frukost. Fortfarande packad kändes allt lugnt, men under dagen kom den förbannade baksmällan med sjuklig huvudvärk.
Sen var det samling för diverse aktiviteter där en av teamledarna konstaterade:
- You got your first A Robert, in drinking!
Med tanke på gårdagen hade man kunnat tro att man gjort bort sig på något sätt, men icket. No worries, allt var svinlugnt.
Annars har dagen mest handlat om frustration. För något har fan hänt med ens språk. Pratar 10 gånger sämre engelska nu än när jag var i Brighton förra veckan. Varför? Det borde vara tvärtom? Får inte fram ord överhuvudtaget. Det känns som om tungan sväller och ut kommer bara haaaghh, urbb, böhhh osv.
Ångående ålder i det första inlägget är jag näst äldst här. En spanjor är året äldre och snittåldern ligger på 20,5-21. Inte så jävla Heman direkt.
Vad sker framöver? En massa fixande återstår- främst med kurser och boende. Just nu känner jag mig mest bara tom och rastlös- campuset är svinlitet, typ en tredjedel av det i Växjö och vi har knappt rört oss utanför. Vidare känns det lite drygt med att det försämrade språket skapar en massa barriärer. Löses knutarna upp blir saker fortsatt softa.
Helgen verkar bli lugn och det kan nog behövas efter att veckan varit riktigt intensiv.
Dags för sängen nu och ha det fortsatt bäst där hemma.
Cheers!
onsdag 27 augusti 2008
The journey has now begin
Heya!
Så var det dags att summera vad som skett de senaste dagarna, från det att resans gång till Waterloo, Kanada började. Det inleddes med en hektisk förvecka, med Brighton som resmål som avslutades bara två dagar innan avresan till Kanada. På söndagskvällen den 24/8 var det dags att bege sig till Arlanda flygplats för att kunna checka in kl 6.00 morgonen därpå för att vara ute i god tid för att inte missa flyget till New York.
Måndag 25/8
Väl vid incheckningen möttes jag av jävligt märkliga frågor och det visade sig att kontrollen i Stockholm var den hårdaste på hela resan. I USA började gränskontrollssnubben sjunga "Oh Canada" när han insåg vart jag var påväg och önskade mig en trevlig resa. Hade tur på flyget att sitta bredvid trevliga personer, men någon sömn blev det inte.
Efter dryga 13 timmars resande var jag äntligen framme i Toronto. När jag väl skulle hämta mitt bagage var min stora resväska inte där. Äckligt trött och sjukt less insåg jag att oturen slagit till, men va fan. Personalen för mitt flygbolag försökte genast hjälpa mig, men jag hade inga goda förhoppningar att det skulle lösa sig. Efter ca 90 minuters väntande var Dock min resväska i mina händer- någon hade tagit fel, insett detta och lämnat tillbaka väskan till incheckningen hos mitt flygbolag. Väl framme i Waterloo- ca 21 lokal tid, var jag sjukligt trött efter att ha varit vaken i över 40 timmar och jag hade kunnat somna på vad fan som helst.
Första riktiga dagen, 26/8 och första riktiga frukosten blev detta:
En sjukligt fet frukost till ett sjukligt fett pris, 75krs frukost. Heya! Skadet fortsätta så här lär jag vara ruinerad efter 2 veckor. Efteråt var det en del info men även en hel del chillande och presentationstränande samt se på ens nya omgivningar. Staden Waterloo har enligt uppgifter ca 117 000 invånare, men det har jag faen svårt att förstå. Känns snarare som 17 000 där metropoler som Vetlanda, Haparanda eller Kumla känns enorma i jämförelse.
Jag hookade i alla fall upp med två fransoser och en spanjor och vi drog till köpcentret precis utanför staden. Priserna verkade inte riktigt okej, behövde en ny tandborste och insåg att en bra- ni vet, typ en jävla pepsodent med lite specialgrejer!? gick på 60 spänn...
Vädret var som ni ser jävligt nice, 25-26 grader och inga moln. 7 riktigt bra skobutiker var det som förvånade mest. På eftermiddagen fortsatte alla aktiviteter för oss . Det mesta handlade om att fixa ett bättre boende och det hade löst sig vid dagens slut. Resultatet blev okej, 4 utbytesstudenter + några till jag inte har en aning om. Vi blev i alla fall en holländare, en fransos, en spanjack och så jag. På kvällen blev det dags för lite öl och vi hamnade givetvis på stadens fancy place. Full? Nej, bara ett skönt rusningstillstånd.
Onsdag 27/8
Vädret var som ni ser jävligt nice, 25-26 grader och inga moln. 7 riktigt bra skobutiker var det som förvånade mest. På eftermiddagen fortsatte alla aktiviteter för oss . Det mesta handlade om att fixa ett bättre boende och det hade löst sig vid dagens slut. Resultatet blev okej, 4 utbytesstudenter + några till jag inte har en aning om. Vi blev i alla fall en holländare, en fransos, en spanjack och så jag. På kvällen blev det dags för lite öl och vi hamnade givetvis på stadens fancy place. Full? Nej, bara ett skönt rusningstillstånd.
Onsdag 27/8
Det här har varit en riktigt hektisk dag. Möten med diverse proffesorer och även polisen. Lagarna i Kanada är sjukt mycket hårdare än i Sverige. Pissa utomhus? 300 dollar i böter. Vara berusad på offentlig plats? Du kan få sova ruset av dig hos snuten utan problem. Jag tror givetvis att de ville köra lite skrämselpropaganda, men vissa saker var fan helt störda. Det var tydligt att de verkligen ville att man skulle vara nykter för resten av ens liv.
Vidare har det sett ut så här. Vi har samordnade luncher, som för ovanlighetens skull inte kostar nåt. För ja, det har i stort sett bara handlat om konstanta utgifter.
Ska man försöka göra någon slags summering av alla intryck är en av de första ålder. Många är väldigt unga och jag vette fan om jag inte är äldst av de utbytesstudenter som är här. Jag insåg väldigt snabbt att jag inte har så mycket gemensamt med Yulia 18, från Ryssland som gillar att prata om rosa väskor. Stället här är annars rätt passande för henne då det känns väldigt pretto.
Man får t ex INTE röka närmare än 10 meter från någon byggnad, det är de ashårda med. Spärrjävlar. Det finns typ några ställen, eh mest parkeringar eller sk smoking trees man får stå vid. Det är väl typ som att ha dumstruten på skallen...
Jag har tyvärr blivit lite negativt överaskad av saker här. Visserligen tror jag att allt kommer falla på sin plats så småning om ju mer tiden går, men omgivningarna och att verkligen allt kostar apa sänker betyget. Ångrar absolut inte att jag drog, för som sagt, det kommer säkerligen att bli jävligt kul framöver.
Nu ser jag bara framemot kvällens ölhäng, födelsedag ska firas lagomt berusande. Några tomtar verkar dock smida konstiga planer och jag brukar ha svårt att tackla överaskningar även om de är av positiv mening.
Rörig summering? Rörigt is the shit.
Siesta innan ölhävningen börjar. Tills dess, på återskrivande.
Cheers!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)